Carl XIII:s orden
Kungliga Carl XIII:s orden | |
Carl XIII:s ordens halskors och bröstkors. | |
Utdelas av | Sveriges konung |
---|---|
Typ | Kunglig riddarorden |
Behörighet | Svenska och utländska frimurare |
Status | Aktiv |
Herre och mästare | Carl XVI Gustaf |
Sekreterare | Svenska Frimurare Ordens sigillbevarare och kansler |
Grader | 1 |
Förkortning(ar) | CXIII:sO, RCXIII:sO |
Statistik | |
Instiftad | 27 maj 1811 av Karl XIII |
Första utdelning | 1811, Karl XIII |
Senaste utdelning | 28 januari 2023, major Ronny Schultz |
Antal mottagare | Lista över riddare av Carl XIII:s orden |
Rang | |
Nästföljande (högre) | Kommendörer av 1. klass av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden |
Nästföljande (lägre) | Kommendörer av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden |
Carl XIII:s ordens släpspänne |
Carl XIII:s orden, officiellt Kungliga Carl XIII:s orden [1], är en svensk kunglig orden i en klass instiftad av Karl XIII den 27 maj 1811.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Orden tilldelas endast svenska och utländska frimurare av evangelisk konfession och en ordinarie riddare skall vara minst 36 år gammal. En förutsättning för att svenskar skall kunna utnämnas till riddare i orden är att de har den högsta graden inom Svenska Frimurare Orden, grad X, och är Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K, RoKmRk), i Svenska Frimurare Orden. Sveriges kung är ordens Herre och Mästare (stormästare) och näst efter honom sköter tronföljaren dess styrelse. År 1826 bestämdes att svenska prinsar blir riddare av orden vid födseln, men de bär inte halskorset förrän de uppnått högsta graden i Svenska Frimurare Orden.
Antalet svenska riddare, förutom de kungliga vilkas antal inte räknas in, är bestämt till 33 varav högst tre präster (vilka inte benämns riddare utan ledamöter)[2] samt 30 (tidigare 27) världsliga riddare. Antalet utländska riddare var därutöver tidigare högst sju men är numera högst 10 till antalet.[3] Vid synnerliga skäl kan och har antalet riddare överskridit det stipulerade antalet.
Nya riddare utnämns (normalt) den 28 januari på Carl-dagen. Dubbningsceremonin äger normalt rum två månader senare.
Insignier och grad
[redigera | redigera wikitext]Riddarna bär i rött band om halsen ordenstecknet, vilket är i form av ett rött georgskors i vars mitt syns en vitemaljerad rundel med guldkant som på åtsidan visar Carl XIII:s namnchiffer, två spegelvända C inneslutande de romerska siffrorna ”XIII”, frånsidan har en liknande vit rundel i vars mitt syns en triangel inneslutande ett ”B”.
Kraschanen består av ett bröstkors i form av ett rött georgskors. Orden är den enda av de kungliga ordnarna där ordensdräkten[4] ännu är i bruk.
Halskors | Kraschan | Ordensgrad | Tillkomst | Anmärkning |
---|---|---|---|---|
Riddare av Carl XIII:s orden (RCXIII:sO) | 1811 | Ordensdräkt ännu i bruk |
Vid mottagares död
[redigera | redigera wikitext]När en mottagare av Carl XIII:s orden dör, skall ordenstecken samt halskors, i enlighet med ordens statuter, återsändas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[5]
Briljanterade ordenstecken
[redigera | redigera wikitext]En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort kungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning. Dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död.
Mottagare av briljanterade ordenstecken
[redigera | redigera wikitext]- Lars von Engeström, Riddare med Briljanter.
- Karl XIV Johan, Riddare med Briljanter. Ordens herre och mästare 1818–1844.
- Magnus Brahe, Riddare med Briljanter 1829.
- Oscar II, Riddare med Briljanter. Ordens herre och mästare 1872–1907.
- Gustaf V, Riddare med Briljanter. Ordens herre och mästare 1907–1950.
Ordensdräkt
[redigera | redigera wikitext]Carl XIII:s orden har liksom de andra kungliga riddarordnarna en ordensdräkt, men till skillnad från de andra så används ännu dräkten under ceremonier inom Svenska Frimurare Orden. Ordensdräkt är i gult siden och sammet, med vita och röda detaljer, och över axlarna bärs en slängkappa i vitt siden och sammet med ett broderat rött kors. Runt livet bär man ett skärp i vitt. Hela dräkten har samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustav III 1778. [6]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Ordensdräkt för Carl XIII:s orden
-
Kung Karl XIII i ordensdräkt för stormästaren i Svenska Frimurare Orden.
-
Kung Karl XIII med ordenskorset i rött band om halsen.
-
Greve och friherre Lars von Engeström, iklädd riksrådsdräkt med Carl XIII:s orden i briljanter i rött band runt halsen. (1826)
-
Greve Magnus Brahe, iklädd uniform och med Carl XIII:s orden i briljanter runt halsen. (1831)
-
Överste Ludvig Thimgren bärande ordens halskors och bröstkors. (1899)
-
Den danske kungen, Christian X med Carl XIII:s orden runt halsen samt på bröstet. (1919)
Riddare av Orden
[redigera | redigera wikitext]Nu levande kungliga riddare
[redigera | redigera wikitext]Nu levande svenska kungliga innehavare av Carl XIII:s orden:
- Carl XVI Gustaf, ordens herre och mästare
- Prins Carl Philip (f. 1979)
- Prins Nicolas (f. 2015)
- Prins Oscar (f. 2016)
- Prins Alexander (f. 2016)
- Prins Gabriel (f. 2017)
- Prins Julian (f. 2021)
Prinsar av Sverige blir riddare av Carl XIII:s orden när de föds, men anlägger inte ordenstecken förrän de erhållit Svenska Frimurare Ordens högsta grad. Då ingen av kungligheterna är frimurare bär således dessa inte Carl XIII:s orden.
Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden
[redigera | redigera wikitext]Sedan orden inrättades har över 200 personer tilldelats orden. Den förste var kung Karl XIII som fick orden 1811 och den senaste är majoren Ronny Schultz som blev riddare den 28 januari 2023.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Svenska kungliga medaljer
- Kungl. Maj:ts orden
- Ordensreformen
- Ordenstecken
- Ordensdräkt
- Svenska Frimurare Orden
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Meddelande från ordens kansli, 28 januari 2019.”. Arkiverad från originalet den 24 april 2019. https://web.archive.org/web/20190424064139/https://www.frimurarorden.se/loger/stora-landslogen/aktuellt/nya-utnamningar-inom-svenska-frimurare-orden-/. Läst 24 april 2019.
- ^ ”Det svenska ordensväsendet”. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090813133405/http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/ordnar/detsvenskaordensvasendet.4.7c4768101a4e888378000762.html. Läst 27 januari 2010.
- ^ ”Ordens informationsbroschyr”. Svenska Frimurare Orden. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811142041/http://www.frimurareorden.se/ideologi/ordens_informationsbroschyr.html. Läst 27 januari 2010.
- ^ http://www.arnell.cc/bilder/draktcxiiio.jpg Arkiverad 5 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 januari 2010
- ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
- ^ Nordisk Familjebok https://runeberg.org/nfbt/0442.html
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Anton Anjou: Riddare af Konung Carl XIII:s orden: 1811–1900: biografiska anteckningar (1900) Kopia tillgänglig på nätet: ”Riddare af Konung Carl XIII:s orden: 1811–1900: biografiska anteckningar”. http://www.archive.org/stream/riddareafkonung00anjogoog#page/n9/mode/1up. Läst 27 januari 2010.
- Tom C Bergroth: Kungl. Carl XIII:s Orden 1811 – ”til uppmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden til nödlidandes och allmänt gagn” (2002)
- Karl E. Ekegrén: Riddare av Konung Carl XIII:s orden: 1811–1928 (1928)
- Johan Kleberg: Kungl. svenska riddarordnarna. 2, Kungl. Vasaorden ; Konung Carl den XIII:s orden (1936)